Tiden är ngt vi borde vara rädda om men de enda vi gör är att stessa oss igenom dagarna och försöka hinna med så mkt som möjligt ist för att njuta av stunden. Jag är precis likadan, försöker klämma in mer än vad som egentligen är lämpligt på en dag och stressar mig igen om sakerna ist för att ta de lugnt och harmoniskt. När jag ser på mina barn så ser jag hur de lever i nuet, de tar ut känskorna här och nu för de är då de gör ont. De tänker inte på vad vi ska göra imorgon mer än en sekund, de tänker på vad vi ska göra här och nu. Precis så borde vi vuxna och göra mkt mer, tänka på morgondagen men mest på vad vi gör och ska göra nu. Livet är ngt vi går igenom med mer lr mindre motgångar, vi alla har ngt vi skäms över, ngt som fortfarande gör ont, ngt som vi älskar, ngt som vi inte kan leva utan och ngn last som vi inte kan bli av med. Men trots detta så måste vi fortsätta leva, vi måste hitta en balans mellan alla de saker som vi går igenom varje dag. Vissa dagar är tuffre att ta sig igenom än andra och dessa dagar gäller de att bita ihop se de positiva och ljusa sakerna i livet. Att ha ngn att luta sig mot när de blåser som värst och ngn att dela med sig av sina problem och motgångar. Bara att ha ngn där är ofta en stor lättnad.
Idag är en sån där dag då jag bara skulle vilja gräva ner mig, ont i halsen, mkt i skolan, griniga, skrikiga barn, trött, bråk, jaa du vet allt ba skiter sig! Men jag försöker hitta de bra sakerna även fast de tar emot och jag egentiligen inte ens vill.
