lilmamman

Sitter just nu helt själv i en ovanligt tyst och tom lägenhet och äter söndags frukost. Lillan är hos sin faster och Eric påväg dit för att hämta henne, hon fick stanna igår och sova hos kusinerna :)

Hur som haver så sitter jag här och funderar på de senaste 2,5åren som gått. Snacka om att mycket har hänt, blivit gravid, förlovat mig, flyttat hemifrån, fått barn, flyttat igen, inskolat hos dagmamma, blivit gravid igen och nu kommer de snart ett till barn. Massor ar jag hunnit med, massor med stora saker! Men oj så lycklig jag är över allt de där! <3
Jag hade inte velat ha de på något annat sätt, förutom en grej vännerna.

Att bli mamma är en stor grej, något underbart fantastiskt men tufft. Allt eftersom min mage växte så krymte mitt vänskaps nät. Lite som att man inte dög till längre för att man inte söp, festade och orkade göra saker 24/7! De är ju helt klart lätt att se nu att de som ute stannade var inget att ha. Visst de är tråkigt, att stå där helt barskrapad på vänner tar emot och är otroligt slitsamt. MEN jag har fått nya, oj så fina vänner! Mina "mammavänner" är helt klart de bästa, vi är lika och går igenom liknande saker men samtidigt så otroligt olika. De som har fört oss samman är just de faktum att vi har barn, en gemensam nämnare som gjort våra liv så mycket rikare.
Jag skulle inte byta något av de som hänt för allt i världen, men jag önskar mina gamla "vänner" kunde vart ärligare. Att skaffa barn som 18 åring är helt klart en chock för många men vadå jag valde ju de själv. En riktig vän skulle ha stannat och stöttat, oavsätt vad den tyckte. I slutendan är de ju endå jag som ska ta hand om barnet!

Aja nu har jag ventilerat lite, kände att de behövdes, folk kan vara idioter helt klart!
Ha en bra dag på er och så hoppas vi på solen efter stormen :)