Vårat samhälle får allt större klasskillnader, de som har de bra har de otroligt bra och de som har de dåligt sämre. Förra året tjänade de som tjänar mest 80 000 kr mer än tidigare år, de som har de dåligt 4000kr mindre. Förstå hur mycket 4000kr är om man inte har nå pengar! De som har de bra tror att de är bättre än oss andra och kan inte sätta sig in i en situation där de en månad är svårt för att inte säga omöjligt att betala hyra och räkningar.
Vi har de bra, men de är inte pga pengar. Jag lever inte i något överflöd där jag skulle kunna unna mig en massa, men jag har något som är mer värt än alla pengar i världen. Jag har folk runt mig som jag älskar och som älskar mig, mitt barn och de som är påväg är mitt allt. Innan man fått barn vet man inte hur de är att älska på riktigt, de är en kärlek som är obeskrivlig. Hur lite pengar man än har så kan man vara lycklig. Dock så gör vårat samhälle de extremt svårt att inte må dåligt över att man inte har pengar i överflöd. Allt kostar pengar, ju mer pengar du har ju bättre ställt kan du få de inom alla aspekter. När ska vi inse att klasskillnader förstör vårt samhälle och sudda ut gränserna?! Varför ska vissa tjäna flera hundra tusen kroner i månaden medans andra som jobbar mer inte ens får 10000kr efter skatt? Hur kan de på något sätt vara rätt?
Jag kan sitta och tjata om de här i evigheter, de jag iaf vill komma fram till är att någon gång måste vi inse att vi är alla människor. Varför ska vi behandlas olika om vi har samma färdigheter? Vi kommer alla från olika förutsättningar och våran barndom präglar oss. Detta gör inte att vissa är bättre än andra.
WORD.